Åååh jag försöker mig på en comeback till bloggandet! Det har inte varit något uppdaterande alls här sedan i oktober, det är alltså fem hela månader! Jag har varit på väg flera gånger att skriva några rader men prestationsångesten och den saknade lusten till allt har tagit över varje gång. Och då menar jag inte bara till skrivandet utan till allt. Min höst och vinter har varit tuff men all skit gör en bara starkare, right?

Idag är jag glad! Riktigt pigg så det spritter i hela kroppen. Imorse fick jag min allra första sovmorgon på evigheter, minns inte senast jag sov ut och struntade i att ställa väckarklockan. Klockan halv nio låg jag klarvaken och började försöka få liv i en trött Andreas som inte tyckte han fått tillräckligt mycket sovmorgon. Och så fort som jag vaknat, vaknar även min mage så upp och duka fram en härlig söndagsfrukost framför Vasaloppet! Alltid älskat skidåkning ända sedan jag var barn, det är så rofyllt att kika på.